Jag har just, trots tidpunkten på dygnet, skickat två viktiga mail.

Det ena till min pappa där jag outade HerrDus adhd. Jag påpekade ett antal gånger att detta är något som vi anser vara positivt att han fått en diagnos. Blir intressant att se åt vilket håll han vänder det.

Det andra mailet var till min kusin som det känns att jag hamnat längre o längre ifrån. När vi är i den tid då vi borde vara som mest nära varandra. De har nämligen barn i samma ålderskrokar som våra. Deras äldsta är 3.5 (Ettan snart 2) och deras yngsta 1.5 (Tvåan snart ett halvår).

Jag tog mig modet och skrev att det kändes som att de inte ville träffa oss. Utan de har liksom bara planerat in att åka och hälsa på min pappa (bor 5 mil från oss) och då tyckt att de kan komma ner till oss när de ändå är i närheten. Istället för att planera in en resa hit. Är inte som att vi bor trångt och har ont om sovplats. Vi har gästhus med 4 sängplatser och dessutom bäddsoffa inomhus. Medan min pappa har en 3a i stan med 1 gästsäng.

Vi får väl se, hoppas det är jag som har fel och hoppas hon fått en tankeställare sen när hon läser.

Nu ska jag gå o lägga mig och läsa lite tror jag. Känner mig så galet ledsen och ensam ikväll. Fast vi har bästa vännerna sovandes i gästhuset.