(Jag har skrivit dikt för första gången på länge, tänkte dela med mig av den här med..)

För tredje gången
på 3 ynka år
fick mamma vaka bredvid en säng
och vänta på att du skulle komma tillbaka

För andra gången
på 3 ynka år
valde du att svälja en massa
alldeles för många
tabletter

För första gången
skrev du ett farväl.

Var tog du vägen
älskade lillebror
När tog beroendena över dig

När försvann den goa kille
som i grund o botten var du.

Vad hände med han som alltid skrattade
drog dåliga skämt,
ställde nyfikna frågor
och älskade att dyka?

Han som vägrade Alvedon
drack för att det var gott
och som spelade poker för att det var roligt.

Var tog du vägen
älskade lillebror
När blev du en av alla dem
som inte kan sluta?

Snus, sprit, tabletter, droger, spel, Coca cola o kickar.
När blev detta den största delen av dig?

Vad hände med dig?
Hur kunde vi låta det gå så långt utan att lyckas stoppa dig i tid?

"Det här är bäst för mig,
jag älskar er alla"

Hur blev döden, din enda utväg?

Kommer du låta oss hjälpa dig denna gång,
kommer du våga satsa på att leva?

Snart orkar inte änglarna rädda dig mer,
snart ger de upp.
Livet ger inte omåttligt många chanser till överlevnad.
Livet kan inte segra
när man hela tiden motarbetar det.

Tredje gången nära döden.
Andra gången orsakad av dig
Första gången du verkligen hade bestämt dig.

Var är du,
älskade lillebror?
Finns du där bakom alla beroenden du äger?

Snälla, ta dig genom,
gör dig fri
Släpp bojorna o kom tillbaka.
Bli vår älskade goa du igen.
Snälla, våga vara du, utan dimmoln av undanflyktande beroende lösningar.

Kom tillbaks, ge änglarna ro.
De orkar snart inte rädda dig fler gånger.