Om en halvtimme typ är det dags att fara till sjukgymnasten. Spännande, för det är ju en ny sjukgymnast för mig. Så blir intressant. Sitter och dricker en kopp te och känner mig lite dimmig fortfarande.

Försökte sova med tramadol i kroppen. Men det har mest resulterat i ingen sömn alls direkt. Så känns ju inte helt suveränt att sätta sig bakom ratten. Men men. Vad gör man?

Igår gick det bra med det mesta. Vaknade egentligen med värk, men tänkte att en positiv start skulle hjälpa (så därför kommenterade jag inte ens det igår). Och det gjorde det. Jag hade så roligt och kände mig så himla nöjd med mig själv efteråt. Min första make up-modell avklarad. Och hon var själv väldigt nöjd.

Bästa betyget kom dock från femåringen och dennes 6-åriga kompis. "Wow va fiiin du är!"

Mötet med brodern blev bra. Väldigt skönt att det bara var han och jag. Han låg i sängen när jag kom. Jättetrött. Jag satte mig först vid en stol. Men han ville ha en kram. Så jag la mig bredvid och kramade honom lite och så pratade vi länge. Om massa saker.

Lite fokus på medicin o hur han mår. Men mer fokus på andra saker.Vilket han sa att han uppskattade.

Jag kände mig stark när jag gick därifrån. Men det kändes samtidigt skitjobbigt att han är så dålig.

Åkte till min syster och hämtade en lampa o sen hem och lämna den och direkt vidare till måndagsmötet.

Hade så fruktansvärt ont i mina knän efter en dag i liten klack och efter att ha kört några mil. Men vi har en så bra lotion som piggar upp musklerna som man kan ta utanpå nylonstrumporna. Så jag kunde smörja benen vid mötet och då kändes det bättre.

Men jag var så trött i kroppen när jag kom hem. Så orkade inte mycket mer än att raka benen. haha. Fåfängan är framme. Men sist jag var hos läkarn så fick jag ta av mig byxorna och då kändes det jobbigt med mina lurviga vinterben. Så nu är de mjuka o goa igen :)

Nä det är väl dags att jag sätter lite fart. Känner mig helt yr. Suck. Det är nu jag skulle haft min älskling här hemma så han hade kunnat vara med upp och kört bilen.