Intervju, personalfest o väntan

Det är tidig söndagsmorgon och jag är fortfarande vaken. Har inte sovit inatt. Medvetet. Jag jobbade fredagnatten och skulle jobba både lördag och söndag. Men nu blev jag ledig på lördagen. Familjen är hos svärföräldrarna och kvar är jag o hunden. Så inatt är jag hemma med honom. Strulade till sig i sista stund o det gick tack o lov att plocka kompledigt.

I fredags hade vi personalfest på medicinkliniken. Alla avdelningar inkl läkare o mottagningarna. Många på plats och en härlig stämning. Dock var jag ju tvungen att gå tidigt eftersom jag skulle jobba.

Jag hade nån slags tanke om att jag skulle få till att städa o ha mig inatt. Det behövs sannerligen. Som vanligt i det här huset. Men det har mest blivit Wallander på netflix.

Känner mig så dålig som inte gjort nåt konstruktivt i natt. Hade egentligen velat städa hela natten så det skulle vara superfint när familjen kommer hem. Men jag har känt mig som en betongklump som bara tittat på eländet. Och för varje timme som gått känt mig än mer dålig o det har ju inte gjort det bättre direkt. Satte på peppmusik nu, så hoppas vi att det ska funka för att få igång lite energi innan jag ska dagsova en sväng.

Nästa vecka är en konstig o känslosam vecka.
Måndag ska lillebror till behandlingshemmet för första gången. Hoppas verkligen att han kommer stanna där o inte ge upp behandlingen. Känns som det är sista chansen på nåt sätt nu. De måste måste verkligen ta väl hand om honom så han inte blir skrämd o inte vill bli drogfri mer.

Tisdag får jag veta om jag kommer in på skolan eller ej. Det är även lucia med barnens förskola. Mamma o minsta brodern ska följa med. Pappa frågade om han fick komma. Det fick han inte. Jag orkade tillochmed säga ifrån. Pratade lite med honom igårkväll, tänkte att det var lika bra att ta tag i det. Men han hann inte då. Var inte hemma. Pratade dock en kvart o kanske mest om brodern.

Onsdag ska jag på intervju på akuten. Tydligen tar de 4 till intervju o jag var en av dem. Känns konstigt, men himla roligt. Det är en klar ljusglimt i tillvaron. Pratade med min chef på arbetsgivarsamtalet förra veckan om att jag isåfall önskar söka tjänstledigt för att testa annan tjänst. Hon var positiv, men beror ju på ledningen ovanför om de tycker hon får bevilja eller ej.
 
Torsdag o fredag händer vad jag vet ingenting.

Lördag har jag bjudit in massor av folk till en glöggfest. Men än så länge har ingen sagt ja. Så känns som vi får ställa in den. Kanske lika bra som här ser ut. Blir dock lite uppgiven då så få ens visat intresse. Känns trist när man väl anordnar något.
 
Söncag är det förberedelse inför jobb o sen jobb på natten.

Nä nu börjar jag faktiskt bli trött. Ska tömma o fylla diskmaskinen iallafall. Så har jag åtminstone gjort nåt. Sen gå ut snabbt i blåsten med Z o sen ska jag sova några timmar. Annars orkar jag aldrig jobba i natt.

Hoppas snön kommer snart så det blir lite ljusare i landskapet. Det här snölösa gör mig tokig. Jag vill ha julkänsla o jag tycker det är så himlans mysigt med snön. Åtminstone om den får ligga kvar o inte hålla på o smälta o frysa. För det tycker jag inte är lika roligt. Måste köpa dubbar kom jag på nu. I år ska inga ben brytas!!

Lyckad helg!

Så kom då helgen jag hade planerat. Maken fyllde 35 igår och inledde dagen med frukost på sängen. HerrDu blev glatt överraskad. Men lite förvånad över att "tvingas" äta inne i sängen. Han har inte alls samma fascination och glädje över frukost på sängen som sin fru.. haha. Personligen tycker jag det är en av det bästa sakerna som finns. '
Sen packade vi samman oss. HerrDu gick o lämnade vår hund hos grannen på andra sidan kullen och sen begav vi oss mot svärföräldrarna. Där bjöds det på smörgåstårta till lunch och kaffe o kaka. Sen lämnade vi kvar barnen och begav oss mot hotellet. Jag hade utlovat lite bastu och bad efter incheckning. Den delen av hotellet skulle sannerligen behöva en uppfräschning. Men det var rätt mysigt ändå. 

Vi gjorde oss i ordning och gick iväg till restaurangen. Jag hade bokat bord där vi ätit förut. Åt där kvällen innan vårt bröllop och har återkommit flera gånger. Jättegod mat. Men tokstora portioner. Det blev toast skagen, black and white (med en helt perfekt bit oxfilé) och jordgubbspannacotta. Hade klarat oss på två rätter. Men det är ju samtidigt väldigt gott...
 
Paltkoma!

Förra året fick jag biobiljetter från landstinget som tack efter en sommar som varit galen. De gick ut idag. Så igår gick vi även på bio. Såg filmen "southpaw" och den var faktiskt riktigt bra. Dock hade min mage flippat ur av all mat så när filmen nästan skulle börja fick jag springa ut på toan. Sen var jag illamående o kände mig konstig den första stunden av filmen. Somnade till lite mot HerrDu, men sen lossnade det och jag mådde bättre. Tur det. Hade varit tråkigt att behöva bryta när vi väl hade chansen att gå på bio.

Halv tolv var vi tillbaka på hotellet. HerrDu pigg o glad och jag trött o fortfarande lite illamående. Så jag somnade kring midnatt och maken låg o kollade på film.

Idag började vi dagen med hotellfrukost. Det bästa nästan med hotell. Uppdukad frukost i mängder. Barnfritt och sen bara gå iväg och lämna disken åt nån annan. 

Tog det lugnt en stund på hotellrummet och sen var det dags att checka ut. 

Väl hos svärföräldrarna hjälpte HerrDu dem lite och sen åt vi jättegod lunch. Barnen lekte och ville inte åka hem, så vi begav oss inte förns framåt sovtid. Båda nöjda och belåtna med helgen. 

Och hunden hade det också gott bra för. Det hade funkat att gå med de andra hundarna och även med hästarna. Han hade haft en toppenhelg och det hade även funkat jättebra med hundgården och att sova i den. Inga problem alls. Så himla skönt.
 
HELA familjen nöjd med helgen. HerrDu var jätteglad åt att jag hade ordnat detta och tyckte det var en toppenpresent. 

Så himla skönt att äntligen ha möjligheten att få ge en sån här present till honom. Det var både han och jag värda! 

Nu ska jag ta och krypa ner, min jobbtätaste vecka på hela schemaperioden börjar imorgon. Då jobbar jag må, tis, fre, lör och sön. Så det är knappt värt att vända tillbaka dygnet på onsdag/torsdag. Men men. Vi får se. Ungarna gick o la sig snoriga båda två så risken för vabb är smått överhängande. Men förhoppningsvis så håller de sig friska o feberlösa. 

När jag faller, vem fångar mig då?

Förra veckan var jag som sagt själv med barnen. Första dagen var värst för pressen över allt som skulle hinnas innan svärmor kommer.

Det kan låta fånigt att vi måste städa så extremt noga innan hon kommer. Och att man ska drivas till ångest pga det. Men det är nåt slags moment 22. Hon mår jätteåligt av stök. Inte vart så förr, men det har kommit o är en del av hennes ångest just nu. Så för att hon ska orka o överhuvudtaget klara av att vara stabil när hon är här måste det vara rent. 

Man kan väl säga som så, att vårt 3e världskrig här hemma är ganska långt ifrån det. 


Planen var att svärmor skulle kommit imorgon eftermiddag. Så blir det inte. Att jag hade barnen själv 5 dagar, med ständig ångest över städandet Och sen på fredagen åkte o jobbade natten samt lördagnatten. Medan HerrDu försökte röja det som jag inte orkat. Vilket var det mesta Men det tar ju tid. Ser fortfarande för nedrigt ut här hemma. 

Nåväl allt detta har gett mig sån ångest att jag har hela kroppen full av värk o framförallt min brutna fot. Det märks att den är svagaste länken för är alltid den som först drabbas. Så tillslut bestämde jag mig för att vara hemma iaf imorgon från jobbet. Men det blir säkert alla tre nätterna. För när jag släppte ångesttankarna på all städning jag skulle hunnit idag o imorgon så mår jag lite bättre. Jag har fortfarande ont o jag har fortfarande hosta, huvudvärk o känner mig alltmänt off Men det känns sannerligen som att jag ändå mår bättre.

Ångest är jobbiga saker, och det gör mig ganska ledsen att ångesten över att tvingas superstäda överspeglar hela känslan av att kunna hitta på saker med barnen. All min ork som jag skulle behöva till att orka underhålla o roa två barn som mest slåss pyser bort. Allt mitt fokus har legat på att fixa för att nån annan ska må bra, o då mår jag istället dåligt.

Det ironiska är, att hade det inte varit ett sådan stort behov hade jag säkerligen vart färdig nu. För jag tycker det är roligt att göra fint när nån ska komma. 
 
Så nu är jag hemma, o det känns som jag skolkar från jobbet för att jag mår dåligt. Förra veckan var jag tvungen att vabba o nu är jag sjuk. 
 
Längtar efter fredag. Ledig helg, herrDu kommer hem o nästa vecka börjar han jobba o då kommer han hem på kvällarna. Tack gode gud för det. 
 
Snart får jag väl ta min onda fot o gå en kort sväng med Z. Mitt andra dåliga samvete. Men vad gör man. Han är ute mkt iaf. I vårt höstlika försommar/sommarväder. 

Nä nu har jag hävt ur mig massor, o egentligen inte allt. Lite för mt just nu. 

Men imorgon ska jag få barnen till fsk en stund. Tack o lov. 

FruJag rapporterar

Bloggar om livet i en familj med två barn, en pappa med adhd och en mamma med daglig värk.
Detta är min ventil i vardagen. Ocensurerat, ärligt och så som det är.

RSS 2.0